115. Ramunder den Unge

« Ramund hin Unge » / « Raymond le Jeune »
Chant héroïque ancien, Danemark, Suède.

Version danoise:

La prononciation dans la version de B.i.E n’est pas vraiment typique, car B.i.E s’est basé sur la version de Týr (Îles Féroé, avec un accent particulier).

1.
Ramund var sig en bedre mand
om han havde bedre klæder
Dronningen gav hannem klæder på stand
af blågarn, bast og læder
“Sådant vil jeg ikke ha, ” sagde Ramund.
“Sådant står mig ikke bra, ” sagde Ramund hin unge

2.
Ramund gik sig ved salten søstrand
der så han syv jætter stande
“Tager jeg Ramund på min mindste hånd
og kaster ham langt fra lande”
“Det gør ikke ene du, ” sagde Ramund
“I må komme alle syv, ” sagde Ramund hin unge

3.
Ramund tog til sit dyre sværd
det han kaldte dymlingen røde
Hug han de jætter syv med en færd
at blodet randt dennem til døde
“Der ligger alle syv, ” sagde Ramund
“Alt står jeg her endnu, ” sagde Ramund hin unge

4.
Kejseren ud af vinduet så
med angst og sorrigfuld mine
“Hvo er den mand, i gården mon stå
og der så hæsselig grine?
“Det er mig, jeg har lyst, ” sagde Ramund
“Med dig at vov' en dyst, ” sagde Ramund hin unge

5.
Ramund tog til sin store kniv
den han kaldte dymlingen dyre
Skilte han kejseren ved hans liv
at hovedet fløj femten mile
“Jeg mente den ej bed, ” sagde Ramund
“Dog rinder blodet ned, ” sagde Ramund hin unge

Version suédoise:

1. Ramunder skulle vara bättre karl,
(Bara) han sku ha bättre kläder.
Drottningen gaf honom klä_derna ny,
Bastu binggarn det grofva.
"(Sådan) vill ja ikke ha",
Sade Ramunder;
"(Sådan) står mej inte bra",
Sade Ramunder den unge.

2. (Och) Ramunder steg sig ett stycke på land
(Där såg) han_ hvar sju jättar stånda.
"Ramunder tar jag uppå lillfingret mitt"
(Och) kaster honom högt öfver stången."
"(Ja) int allena du",
Sade Ramunder;
"(Fast ni) kommer alla sju",
Sade Ramunder den unge.

3. (Och) Ramunder tog till storsvärdet sitt,
(Det han) ka_llade Dymlingen dyra.
Slog han så sju jättars hufvud utaf,
(Så) att_ de_ blödde till döda,
"(Där ni) ligger alla sju",
Sade Ramunder;
"(Här) står jag karl ännu",
Sade Ramunder den unge.

4. (Och) Ramunder steg sig af bärget ned,
(Där) alla små trollena voro,
Körde dem alla uti en ring
(Och) dem till jorden dömde.
"(Gråten) i_nt f_ör mig",
Sade Ramunder.
"Inte hårdar jag mot er",
Sade Ramunder den unge.

5.
Konungen öppnade luckor och dam,
(Och) såg sig ut öfver näjden.
„(Hvad ä de) för en kämpe så väldig och stor,
(Som) runnit på min gård", sade kungen.
"(nner) du_ mej inte",
Sade Ramunder;
"(Jag är) nu alt Ramunder",
Sade Ramunder den unge.

6. „re min Ramunder, låt mig nu lef,
(Du) gör mig alls ingen skada,
(Min) älsta dotter vill_ jag ge åt dig
(Och) hela mitt rike med henne.
"(Henne) tar jag när jag vill",
Sade Ramunder,
"(Och ditt) ri_ke därtill",
Sade Ramunder den unge.

7. (Och) Ramunder tog till storsvärdet sitt,
(Det han) kallade Dymlingen dyra.
(Slog) han så konungens hufvud utaf,
(Så) blodet rann an till döda.
"(Där) ligger du alt ren",
Sade Ramunder,
"(Här står) jag karl allen",
Sade Ramunder den unge.

Traduction en français:

DK 1. / SV1.
« Raymond aurait été un meilleur homme,
S’il avait de meilleurs vêtements »
La Reine lui donna des vêtements raffinés
De fil bleu, de raphia, et de cuir.
« Je ne veux rien de tel », dit Raymond.
« Cela ne me va pas », dit Raymond le Jeune.

DK2. / SV2.
Raymond marchait le long de la plage salée,
Quand il vit sept géants se tenant debout.
« Je prendrai Raymond de mon plus petit doigt
Et je le lancerai loin au large dans la mer ! » (ou: jusqu’au pôle)
« Tu ne feras pas cela seul, » dit Raymond.
« Vous devez venir me prendre à sept, » dit Raymond le Jeune.

DK3. / SV3.
Raymond prit sa chère épée
Qu’il appelle le Dimling Rouge (ou: le Cher Dimling)
Il tailla les sept géants simultanément,
D’une manière que leur sang coula jusqu’à leur mort.
« Ici gisent-ils, tous les sept, » dit Raymond.
« Et ici je suis toujours debout, » dit Raymond le Jeune.


DK4.
L’Empereur regarda dehors par la fenêtre
Apeuré, et avec une face triste.
« Qui est cet homme qui se tient dans la cour,
Et rit si terriblement ? »
« C’est moi, et j’aimerais… » dit Raymond,
« …vous défier au combat, » dit Raymond le Jeune.


DK5.
Raymond prit son gros couteau,
Celui qu’il appelle le Cher Dimling.
Il ôta la vie de l’Empereur,
D’une manière que sa tête vola sur quinze milles.
« Je croyais que la lame était émoussée », dit Raymond.
« Et pourtant, le sang coule, » dit Raymond le Jeune.

SV4.
Et Raymond descendit de la montagne,
Où se trouvaient tous les petits trolls,
Les rassembla en cercle
Et les condamna à la mort.
« Ne pleurez pas pour moi », dit Raymond,
« Je ne serai pas dur avec vous », dit Raymond le jeune.

SV5.
Le roi ouvrit les écoutilles et le barrage,
Et regarda la plaine.
« Quel genre de guerrier est-il, si puissant et si grand,
Qui a couru jusque dans mon domaine ? » demanda le roi.
« Et vous ne me connaissez donc pas ? »
Dit Raymond ;
« Je suis désormais le grand Raymond. »
Dit Raymond le jeune.

SV6.
« Mon cher Ramunder, laisse-moi vivre maintenant.
Tu ne me fais aucun mal.
Je te donnerai ma fille aînée, Et tout mon royaume avec elle.
« Je prendrai ta fille aînée quand je le voudrai**, dit Ramunder,
« Et tout ton royaume avec**, » dit Ramunder le jeune.

SV7.
Et Raymond prit sa grande épée,
Qu’il appelle le Cher Dymling.
Il trancha la tête du roi,
Alors le sang coula aux morts.
« Te voilà étendu, tout pur » dit Raymond,
« Me voici, un homme » dit Raymond le jeune.


Source: traduit via le texte anglais disponible sur https://lyricstranslate.com

Publications similaires